Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje?

Vinstkrossarna har avlöst varandra i bankboksluten. Nordea, Swedbank och SEB redovisar bättre siffror än väntat på alla viktiga punkter och Handelsbanken gjorde sitt bästa resultat för ett helår någonsin, efter ett fjärde kvartal med 18 procents resultatsökning.

De fyra bankernas sammanlagda vinst uppgår till drygt 43 miljarder kronor bara under årets sista kvartal. Aktieägarna belönas med fortsatt höjda utdelningar, enligt förslagen som väntas klubbas under vårens stämmor.

Banksektorns mångmiljardvinster sticker ut under rapportsäsongen, som på många andra håll kantats av besvikelser.

En viktig förklaring till de goda tiderna för bankerna är snabbt stigande räntor. Den skenande inflationen har fått Riksbanken att överge den långa perioden med noll- och minusränta.

Räntehöjningarna innebär ökade möjligheter att tälja guld på kundernas insättningar. Sparräntorna släpar efter, och har inte höjts i alls samma takt som boräntorna, när marknadsräntorna stiger. I praktiken betyder det att kunderna förser banker med billigt kapital, som de tar bra betalt för att låna ut.

– När man har minus- eller nollränta kostar det bankerna att hålla likviditet. Nu tjänar man pengar på inlåning, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, till Omni Ekonomi.

Det är just på inlåningssidan som de stora vinsterna görs i fjärde kvartalet, enligt Affärsvärldens analys av de tre storbanker som rapporterade först: Nordea, Swedbank och SEB. Då steg det viktiga nyckeltalet räntenettot, som visar skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan, i snitt med hela 46 procent jämfört med samma period året dessförinnan.

De allt fetare vinsterna står i stark kontrast till kundernas uppfattning om bankerna. Svenska bankkunder har överlag blivit mindre nöjda, konstaterar Svenskt kvalitetsindex i sin senaste mätning, och bland storbankerna pyr som vanligt det största missnöjet.

Swedbank får lägst betyg bland privatkunder i 2022-års Svenskt kvalitetsindex. SEB och Nordea ligger också sämre till än genomsnittet.

Missnöjet kan handla om räntechocken på bolån men också om till exempel digitala tjänster. Kunderna ställer högre krav på funktionalitet när de förväntas göra allt mer själva.

Kundernas ovilja att byta bank är en viktig orsak till att affärerna ändå blomstrar. Nationalekonomen Tor Borg, med ett förflutet på statliga bolåneinstitutet SBAB, resonerar att trögrörligheten bland kunder gör det mindre viktigt att hålla dem nöjda jämfört med i andra branscher.

– En halvnöjd bankkund stannar kvar men en halvnöjd restaurangkund kommer inte tillbaka, säger han till Omni Ekonomi.

När det kommer till dagligvaruhandeln är det enkelt för en missnöjd konsument att byta butik eller leverantör, påpekar Matilda Orth, nationalekonom och forskare vid IFN.

– Att byta bank är däremot inte alltid lika enkelt eftersom det kan ta tid att se över produkter som bolån och sparande, säger hon.

Bristande konkurrens på marknaden, där ett fåtal aktörer erbjuder väldigt liknande produkter, är ytterligare en förklaring.

– Dessutom är det av mycket goda skäl en genomreglerad marknad där relativt höga vinstnivåer krävs om reglerna ska uppfyllas, säger Tor Borg.

Jättarna har fördelar som hindrar utmanare från att sno kunder. Digitala uppstickare som siktat in sig på bolånemarknaden har hittills inte skrämt slag på några bankdirektörer.

Endast Stabelo och Hypoteket har lyckats ta andelar – resten av bolåneutmanarna har blivit försenade eller lagts ner, konstaterar techsajten Breakit i en genomgång i höstas.

Det förklaras med att överlägsen teknik inte räcker för att startups på allvar ska kunna hota. Bolån handlar om att skaffa tillstånd hos Finansinspektionen, samt att ”ro i land komplicerade finansieringsupplägg och att lyckas sälja in sig som trovärdig till stora pensionsfonder”, skriver Breakits Olle Aronsson i en analys.

”Alltså exakt den typen av krångliga och långsamma processer som storbankerna faktiskt är bra på”, skriver han.

Högre räntor ger guldläge för bankerna. Det motsatta sambandet gäller också. Om räntan börjar sänkas igen väntas delar av lönsamhetslyftet att försvinna.

Riksbanken har dock än så länge inga planer på att sänka sin styrränta. Vid senaste räntebeskedet var budskapet att den kommer att stanna runt 3 procent fram till slutet av 2025.

Ett annat potentiellt hot är ett utdelningsförbud för banker, likt det som infördes under pandemin, för att hantera den nya krisen. Det utesluts inte av regeringen, men ”borde vara totalt osannolikt”, enligt analytikern Andreas Håkansson.

– Banker har väldigt tydliga och tuffa kapitalkrav, och uppfyller man dessa så finns det ingen logik i att politikerna ska ha en åsikt om hur överskottskapitalet ska användas, säger han.

Räntehöjningarna har samtidigt en baksida för bankerna. De har medfört en tvärnit för bostadspriser efter en lång uppgång som drivit tillväxt på bolånemarknaden. Inte minst för marknadsledaren Swedbank är det kännbart.

Men att bolåneaffären pressas verkar inte bekymra Swedbanks vd Jens Henriksson nämnvärt.

– Nu tjänar vi mindre på bolånen och tjänar mer på insättningar. Och då får vi en lönsam bank, säger han till Dagens Nyheter.